Sven Järverud  
 

Uppväxttiden i Järvsö
Sven fick inte ha hund. Hans ”hund” blev getabocken Putte som han till sin förtvivlan en dag hittade i slaktbaljan. Korpen Jakob blev hans nästa kompis. Korpen togs från Sven då den ivrigt uppvaktade farmor. Sven fick inget mer husdjur men var så ofta han kunde i morfars sällskap som tyckte om hundar och hjälpte järvsöborna med besvärliga hundar. Men även detta tog slut efter att en hund smitit. Av en olycklig slump slank den in i kyrkan under högmässan. Hunden hade stormskällt på den gestikulerande prästen. Mormor satte efter detta definitivt stopp för hunddressyren.

Som 13-åring jobbade Sven vid sågen. Två år senare fick han arbete vid Posten i Ljusdal.

SBK medlemskapet i Skövde 1946. Militära utbildningsåren.
Så snart Sven fyllt 17 år (1943) sökte han och kom till Skövde som volontär vid T2. Utöver den militära exercisen ingick grundlig hästutbildning. Till Svens glädje fanns det hundar vid regementet. Hundar ingick inte i volontärutbildningen men flera befäl var intresserade och Sven fick på fritiden vara med på deras träningar. Sven fick 1946 sin första hund, fodervärdsschäfern Armens Lyx. Han fick kontakt med Skövde BK som hade kurser i T2:s ridhus och blev medlem.

Under åren vid försvarsläroverket, underofficersskolan och första tjänsten vid I 8 i Uppsala hade Sven fodervärdshundar fån HS men ingen tid att tävla. Under en kort tjänstgöring vid Hundskolan Sollefteå 1949 deltog han i övningar ledda av Hilmer Johansson som förstod att nyttja hundens medfödda beteenderepertoar. Sven anammade helt Hilmers grundsyn på hunddressyr.

Fortsätt till nästa sida