Anna-Greta
Sellman
| Fram till första världskrigets utbrott hade intresset för schäferhunden varit mycket blygsamt. I 1914 års stambok registrerades endast 10 schäferhundar. Men den ökande brottsligheten och osäkerheten särskilt i Tyskland gjorde att hunden betraktades som ett skydd. Efterfrågan blev stor och aveln bedrevs ofta med undermåligt material när Föreningen Svenska Skydds- och Sjukvårdshunden (FSSSH) bildades och inregistrerats 1918. |
| Nu
börjar inflationen göra sig märkbar även i Sverige.
Assessor Sigge Wettermark dömde schäferhundar i Stockholm 1921. Han skriver i sin prisdomarberättelse bland annat "Schäfern har blivit modehunden. Detta framgår tydligt av årets utställning där schäfergruppen med ett hundratal nummer - näst stövarna var den talrikast representerade rasen. Nämnda förhållande är ju glädjande för det intresse schäfern - detta härliga bruksdjur - lyckats tillvinna sig. Men det medför dock sina vådor. Den stora efterfrågan och köplusten föranleder lätt till snobberi och när hunden blir en begärlig marknadsvara då offras det glatt med de principer man aldrig får lämna åsido vid en sund och målmedveten avel. Men det finns jämväl en annan orsak att vår schäferavel icke är av så hög klass som det kanske kunnat vara och det är en bristande urskiljning av avelsdjur . Mitt intryck av årets utställning var att hundarna inom denna ras med några få undantag voro oädla och otypiska . vid aveln bör därför hänsyn tagas inte blott till exteriören utan först och sist till hundens karaktärsegenskaper." |
| När
SVENSKA SCHÄFERHUNDKLUBBEN BILDADES 1924 hade rasen dåligt rykte.
Den ansågs farlig och opålitlig, orsaken därtill framgår av ovanstående överproduktion. Assessor Wettermark blev en entusiastisk ordförande i den nya klubben. I den första styrelsen ingick även Direktör E Hedström, (Kennel av Gläntan) samt Hovjägmästaren Greve Sten Bielke. 1926 invaldes Fru Dagny Torén i styrelsen (kennel av Barrsäter). |
Harras
av Barrsäter
| Hon kom att vara mycket aktiv på tävlingsbanan och hon var den första som lånade ut sin hund Harras till Hundskolan när denna bildades några år senare. |
| Assessor
Wettermark var en strålande PR man. Han försummade inte något tillfälle
att visa upp klubbens hundar i olika arbetsuppgifter. Han deltog själv
med sin 9 månaders tik Pussan av Espemoen som redan vid 9 månaders ålder
var godkänd som skyddshund.
|
| Direktör
Hedström var ägare till Restaurang Bacci Wapen och han lånade ut sin
lokal till samkväm och fester för en symbolisk summa. Man pratade hund,
sjöng och trivdes. |
|
Det var då som schäfervisan kom till och sjöngs på
alla samkväm. Att Evert Taube skrev musiken berodde på att han var god vän
med Sten Bielke och blivit ombedd av denne att sätta toner till visan.
Klubben
anordnade dressyrkurser, tävlingar och utställningar och redan två år
efter starten redogjorde Wettermark för vad klubben hunnit uträtta och
det var inte lite det!
1. Avhållit två utställningar med tyska fackmän som domare. 2. Anordnat två tävlingar; den ena med finsk domare den andra med skydds- och för första gånger rapporthundar. 3. Infört korningar tre gånger (den ena gången i Göteborg) med medverkan av tyska och finska fackmän. 4. Infört unghundsbedömning. 5. Har genom sin ordförande tagit initiativ till inkallande av utländska experter på dressyrområdet och därigenom åstadkommit en uppryckning av dressyrväsendet. 6.
Har vid bedömning infört demonstrering av hundar med påvisning av deras
fel och förtjänster. |
|
Fortsätt till nästa sida
