|
Genom röda stjärnan fick vi rida för 1
krona/lektionen och i bland för endast 50 öre. Det var stora hästar
avsedda för kraftiga karlar. Vi fick rida i manskapssadel och jag satt
högt uppe på hästryggen. Stiglädren var så långa att jag måste vira
dem tre gånger om stigbygeln. Det gjorde att mina skänklar aldrig nådde
hästen, benen stod rakt ut. Jag gick på olika kurser i hästvård för
den legendariske Ella Winblad von Walter. Vintern 1934 var jag hos Murre i Hammerdal. Niggy drog pulka för första gången. Min Nalle hade jag bara hunnit tävla med några gånger då han dog i någon magåkomma. Jag fick en helsvart tik av Uno Friberg 1930 - Filmstadens Nigger Girl -(Niggy) som jag fick behålla till 1938 då hon dog i cancer.
Jag
tränade Niggy i rapport men hade svårt att få hjälpförare. Då
erbjöd sig poliskommissarie Amundsson - chef för polisens hundar att bli
min hjälpförare. Han hade varit i Tyska polishundsskolan i Grünheide
och fått som gåva med sig Rudi v Oserweddingen en tigrerad hund som
nedärvde denna ovanliga teckning.
Jag
var inte lite mallig när jag fick åka med i polisbilen och träna
tillsammans med polishundarna. Vi tränade i Bromma, jag tror det var
ungefär där flygfältet ligger nu. FSSSH hade en tävling där 18
oktober 1931 då tävlade jag nybörjarklass. Niggy hade aldrig gått
frispår men på tävlingen gick hon perfekt. I domarberättelsen stod
det: "Fröken Sällman återkom med Niggy strålande av
förtjusning." Jag fick 1:a pris och en stor äkta silverbägare. Det
är ju ofta så att ett moment som en hund aldrig velat göra förr utför
den på en tävling och tyvärr också tvärtom att ett moment som en hund
är bombsäker på utför den inte på tävlingen. |