Utsikt från Skeppsbron med Styrmansgatan rakt över viken

Jag hade nära till Ladugårdsgärde och Djurgården. Efter 20 augusti fick hundarna springa lösa i skogen fram till 1:a mars. Vi rastade hundarna där morgon och kväll och tränade lite men mest blev det promenader och lek.

Vi hade på den tiden ingen aning om att det var skillnad på människoraser och vi var ju alla hundägare och sportsmän. Men tyvärr var det en del som lyssnat till Hitler som gapade och skrek och hetsade i Berlin mot judarna och det gick inte obemärkt förbi i klubben heller.

Jag fick en ny bekantskap. Det var Sofie Wolter, en tysk dam som med sin mamma flytt efter det första världskriget. Hon arbetade med översättningar och gav lektioner i tyska. Hon hade en tik Warga som blev stammoder för hennes kennel Excelsior. Hon importerade två Haus Schüttinghundar från Dr Funk som då var ordförande i Tyska schäferhundföreningen.

I mitten av 30-talet var hennes hundar utmärkta men hon började med massuppfödning och de sista kullarna blev dåliga och var svältfödda. Hon hade emellertid importerat en stor härlig hanhund - Billo v Hannover. Han var för svår för henne så han såldes till en ridlärare som inte hade tid med honom. Han slutade sina dagar hos Dagny Torén tillsammans med hennes Harras. Tyvärr användes han alltför lite i aveln. Han hade en utmärkt karaktär.

Klubben hade länge drömt om en egen stuga. Tvättstugan var ju bra men det tillät ju inga samkväm och hade heller ingen el. Ännu mindre värme! De hyrde då en stuga i Västberga allé söder om Stockholm. Man kunde åka dit med spårvagn. Hundarna fick åka gratis men man måste stå på främre plattformen med dem. I den nya stugan träffades vi på söndagarna, men vi hade också nattävlingar med roliga och praktiska inslag. Men tävlingarna hade vi och FSSSH fortfarande på Järvafältet.

FSSSH hyrde en stuga vid Norrtorp där de hade tillräckligt stora marker för mindre tävlingar. Där tävlade jag segrarklass rapport med Niggy. När hon kommit till mig på station B ansåg hon det vara onödigt att gå tillbaka till station A så hon gömde sig i ett dike och kom sedan fram efter lämplig tid till C där det upptäcktes att hon fuskat...

Några olika ordförande avlöste Isac Carlin men slutligen fick klubben Helge Scholander, och han stannade till klubben upphörde 1940. Han var en fin personlighet, han var diplomatisk och kunde medla i många tvister. Han behärskade tyska språket och översatte många artiklar till klubbtidningen.